I fredags somnade min älskade farmor in <3. Kunde aldrig i livet ha önskat mig en bättre farmor. Världens finaste farmor. Hon var och är världens mest underbara. Har aldrig träffat en människa som har fått mig att skratta så mycket.
Hon har verkligen haft ett äventyr till liv och jag älskar att komma hem till henne och fika. Alltid får man höra en ny historia om hennes vilda ungdomsliv. Åh, älskade farmor.
Trots att jag är så himla ledsen försöker jag tänka på allt det positiva. På min morfars dödsannons stod det:
Säg inte med sorg att han är död, tänk med glädje att han levat
Och jag brukar verkligen försöka tänka på det. Är så glad att jag just fick min lilla farmor som min farmor.
Är så glad att hon, trots att hon var över 90, bott hemma och klarat sig själv hela tiden. Hon blev aldrig dement eller senil, var inte sjuk eller hade inte ont någonstans.
Var hemma hos henne veckan innan. Det var strålade sol och vi satt på hennes stora balkong som hon älskar. Drack päronsoda och pratade om livet. Skrattade och sa att vi älskar varandra. Vet inte om hon kände på sig att det var sista gången för hon kramade min hand så hårt och sa att hon älskar mig och att jag ska ta hand om mig. Kunde aldrig haft en bättre sista dag med min farmor.
Nu får hon träffa alla sina vänner i himlen och krama om lilla Tuffie, hennes chihuahua. Kanske stöter hon på min morfar också, han var lika rolig som min farmor så dom kan nog skratta gott med varandra.
Puss på dig Mimmi. Jag älskar dig och saknar dig redan ❤
